7 år.. exakt 7 hela år har gått idag sen jag flyttade från Åmål och mer eller mindre lämnade det bakom mig.. helt sjukt vad tiden har gått fort, och ännu mer sjukt hur mycket som har hänt sen dess..

När jag lämnade Åmål var jag 14,5 år. En omogen osäker tjej som inte riktigt visste vart hon stod på jorden.. saknade alla sina vänner i hemstaden, och började på ny kula.. ny miljö, nytt hem, ny skola, nya lärare och klasskamrater - ett helt nytt liv.. ett helt nytt liv som jag verkligen inte ville börja med.. Hade inget alls kvar kändes det som, mer än minnen.. fick jobba upp alla betyg igen.. försöka lära känna alla runt omkring mig för att lyckas skapa någon form av vänskapsrelation under nionde klass, den enda årskursen i grundskolan på ny ort..
Skolbuss till skolan var också helt nytt. Hade alltid haft antingen pappa som är taxichaufför som kunde skjutsa en till skolan, eller så hade man såpass nära att man gick till skolan, högst 3 km hade jag innan, och nu plötsligt 1,5 mil..
Jag skapade faktiskt åtminstone en vänskapsrelation med en tjej i min klass som jag fortfarande har kontakt med än idag, så helt sjukt att 7 år har gått som vänner!
Sen träffade jag 2 vänner som jag kände över nätet tidigare som jag aldrig hade träffat förut, och vi har också fortfarande kontakt än idag! :)

Året därpå blev ju lite enklare i alla fall - gymnasiet.
Där ALLA började på ny kula samtidigt och inte bara jag. Då kände man sig plötsligt inte lika ensam längre.
Jag valde restaurang&livsmedelsprogrammet på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan, och det är nog bland det bästa valet jag gjort i mitt liv.
Man skapade nya vänskapsrelationer och allt kändes bättre. Iaf det mesta.. strax innan nian slutade så var jag med om ett enormt hjärtekross, som kostade ca 2,5 år av min gymnasietid innan jag kom över honom.. helt sjukt.. men jag klarade mig igenom gymnasiet med ganska bra betyg ändå, trots att jag mådde skit och grät så fort jag öppnade ytterdörren hemma fram tills jag somnade gråtandes med sminket rinnande ner för kinderna i flera månader.. har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv, och kommer nog aldrig göra det heller..

Jag behöver inte ta upp allt, men ni som följt mig sen 3 år tillbaka vet att jag fortfarande är arbetslös sen jag tog studenten 2014, men förhoppningsvis vänder även det snart också :)

Men som sagt, mycket har hänt under 7 år och även innan dess i mitt liv också, men idag mår jag, trots omständigheterna på vägen, bättre än vad jag någonsin har gjort, och har bättre självförtroende och självkänsla :) Jag är starkare än någonsin.

 

andreas

17 augusti 2017 21:37

Blev väldigt rörd att det du skriver.

Linda Alexandersson

17 augusti 2017 23:02

:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som rubriken lyder så är jag förkyld för andra gången på 11 månader 🤧 Har testat mig för covid-19 igår med ett snabbtest som var köpt på Apoteket, och det visade negativt som tur var! 😄 Så 2 negativa test av 2 på 1 år. Fantastiskt...

*2 Years Later*   Shit allså, snart 2 hela år sen jag bloggade senast! Herregud, vad mycket som har hänt på 2 år!  Har 3 (!) avslutade relationer på 1,5 (!) år. Mellan september 2019 till mars 2021 så har jag typ haft 3 relationer..  Jag gjor...

Ja, vem är jag? Vem är jag egentligen? Har kommit in i en period där jag är lite osäker på vem jag egentligen är.. Har ju skrivit tidigare att jag skulle byta efternamn till Randowo, som är mammas efternamn, ett släktnamn som är unikt i hela Sv...

Hellu! Har ni saknat mig? Det hoppas jag! Det har varit väldigt mycket det senaste halvåret att det har varit svårt att skriva inlägg och fortsätta skriva om mitt liv. Har haft så mycket tankar och funderingar osv också, så jag borde ju ha skrivit nå...

Ett år sedan.. ett helt år har gått sen du gick bort.. fan vad jag saknar dig allså.. :?( Kan seriöst inte fatta det allså.. Hon gick bort på en gråmulen söndag.. för ett år sen idag. 10 september 2017. Ett datum som alltid kommer att vara en...